Det har varit en lång dag idag. Började klockan sju med simning och slutade elva timmar senare, hemkommen från jobbet med tacos framdukat. Ytterligare en timma senare sitter vi proppmätta i soffan, vinet i glaset är snart slut och jag bara gäspar och gäspar. De senaste dagarna har varit jobbiga eftersom jag sovit väldigt dåligt de senaste nätterna. Ska verkligen ta igen det i helgen, jag har dessutom lite extra långledigt och börjar nästa vecka med en ledig dag!

 

Överallt pratar folk om att de vill julpynta och att de veeerkligen inte kan vänta till första advent. Andra pratar om hur mycket de avskyr allt som har med julen att göra. Maten, julgodis, julklappar och får tvinga sig själva till att sätta upp minsta lilla julpynt. Min fundering är då... Men varför inte göra som man själv vill? Sätt upp julpynt redan i oktober om ni så vill eller julpynta inte alls. Jag inreder inte mitt hem likadant som alla andra eller för att andra ska tycka om det, utan för att vi som bor här ska trivas.

 

Grannyran har satt igång rätt rejält också. VEM ska börja och sätta upp den första julstaken? Det var grannarna mitt emot som vågade börja redan i helgen och helt plötsligt har hälften av grannarna också satt upp sina. Bara sådär efter några timmar eller dagen efter. Jag undrar när pepparkaksdoften ska sprida sig i grannskapet också så de andra kan hänga efter.

 

Jag kör på mina traditioner i år också. Jag börjar på lördag så att jag kan tända första ljuset till en god frukost på söndag morgon. Men det hade varit roligt att starta i mitten på november nästa år, för att se hur snabbt elden sprider sig. För den sprider sig väldigt snabbt har jag hört.

 

Jag var iväg och provtränade nu på morgonen på actic. Vi gick igenom maskiner och jag fick ett individuellt träningsschema. Ska provträna nu i en vecka så får vi se hur det känns. Gratis uppföljningar, gratis personlig tränare, pass, simning, bubbel och bastu för 259kr i månaden är verkligen inte farligt! Vattenzumba är en av deras pass  som jag måste prova och det verkar ju hur kul som helst. Jag ser fram emot att börja, på många olika sätt. Att jag får träna tillsammans med världens finaste Sofie gör ju inte det hela tråkigare direkt! Nu är det dags att sätta upp mål för träningen. Ska tänka och skriva ner lite ikväll.

 

Idag fick jag middagssällskap när sambon var borta. Tur det! Det är inte ett dugg roligt att laga mat och äta själv. Idag testade jag en ny variant med bacon och purjolök. Gott!

 

Idag har det varit en riktigt lång dag på många sätt. Slutade inte skolan förrän nu. Vi var uppe på sjukhuset de sista två timmarna och hälsade på på lekterapin. Det var verkligen jätteintressant, men också väldigt sorgligt tycker jag. Speciellt om att få höra deras arbete med små barn som gjort transplantationer, har cancer och annat. Deras arbete är så fantastiskt och betydelsefullt, men man måste vara speciell som människa för att kunna jobba med sånt här och jag tror inte att jag skulle klara av det. Att ena dagen arbeta med barnen, förbereda dem för vad som komma skall, hjälpa dem att bearbeta, leka med dem och dess syskon, lära känna hela familjen osv, till att andra dagen komma till jobbet och i värsta fall se att en av barnen gått bort. Deras arbete är verkligen guld värt och de arbetar hela tiden för barns bästa (som också jag ska göra på förskolan), men de arbetar också för deras liv. Jag som förskollärare har kompetens för att söka ett jobb som lekterapeut, men psykiskt hade det nog varit för påfrestande för mig.

 

Häromdagen var vi äntligen och köpte nya mattor till hallen. De gick på cirka 500 kr ihop, helt överkomligt! Förr hade vi en röd framför byrån och en mörkblå/grå med stjärnor framför toalettdörren in mot köket. Passar det min stil? Nej. Tänk om man också kunde få måla om de tråkiga trädörrarna i lägenheten vita? Nej sa min sambo förr. Ja säger han nu. Bara jag slutar tjata och själv betalar om hyresvärden påpekar det när vi flyttar. Hur ska jag tolka det? Jag tolkar det som att han börjar lägga all inredning i mina händer för att jag tjatar för mycket om hur jag vill ha det och att han är trött på mitt tjat. Punkt.

 

Ikväll var det dags för sambons älsklingsmat. Inte min favorit direkt, men bacon är gott! Hit hem är det ingen idé att köpa vanligt fläsk då en av oss är vääldigt kräsen när det gäller kött på alla olika vis. Och inte är det då jag..

 

 

 

 

Många måsten idag med, det verkar ju aldrig ta slut? Tog mig i alla fall tid att umgås med Jonna och baka lite julgodis mitt i allt. Så nu ligger limekolan så fint i kylskåpet för att stelna så jag kan skära upp i snittar och klä in dem sen. Och såå god den blev! Kola med rivet limeskal, doftar mumma i lägenheten. Blir nog en omgång till innan jul känner jag på mig!

 

Någonstans här inne befinner jag mig för att arbeta och göra klart min momentplanering för mitt boksamtal. Förhoppningsvis kommer det gå ganska snabbt så jag kan bli färdig inför morgondagens examination och så jag kan bli fri för dagen. Natten har varit oerhört jobbig av olika anledningar, så idag jag inte på topp. Om än väldigt trött. Jag längtar tills det här är över, men ändå inte. Jag vill börja arbeta, komma ut i arbetslivet på riktigt. Efter tre år av plugg (eller ja, egentligen betydligt mer än så), så vill jag snart komma ut i verksamheten och använda allt jag lärt mig! Men bara ett halvår kvar snart, tagga!

Ikväll blev det enkel matlagning, hemmagjord pyttipanna. Även om det är roligt att stå framför spisen är det skönt att ha dagar då det inte blir för avancerad mat. Lätt familjemat på veckodagarna när det inte finns så mycket tid över!

 

Efter en hektisk dag idag var det riktigt skönt att sätta sig ner på en lugn och lång lunch med Jonna mellan varven. Vi tog en dagens lunch på Tant Grön och bara njöt över att få sitta och prata i lugn cafémiljö. Avslutade med chailatte också, min favorit!

 

Hade helt glömt at tvättiden idag också, så fick stressa hem som en tok. Men nu är det första täcket och sängkläderna i maskinerna i alla fall, ska bli skönt att få lägga sig i helt nytvättade, rena och mysiga sängkläder ikväll!

 

Jag känner en lättnadens suck för att jag är ledig idag, annars hade jag aldrig hunnit med allt som ska göras under dagen. Blir med största sannorlikhet ganska mycket flängande idag, får försöka stressa ner och ta det lite lugnt i alla fall. Vi hörs senare!

 

 

 

 

Häromdagen när vi var och handlade fick jag riktig dille på  rödbetssallad på mackan. Kanske för att det börjar närma sig jul? För sakens skull köpte jag också mamma scans köttbullar, något jag aldrig gjort förut. Jag föredrar riktig mat, riktiga köttbullar och inte med massa fettknortar i. Och jag kan lova att jag garanterat har glömt bort hur den där lukten är när man öppnar köttbullarna. Jag höll seriöst på att spy! Och inte nog med det, så luktar det vidrigt i kylskåpet. Jag får nog ta och slänga ihop en enkel pyttipanna idag så jag blir av med skiten...

 

Vi har haft en toppenkväll med toppenvänner. Vi satt länge och njöt av maten, 3½ timme för att vara exakt. De har så god mat på babbel och det har blivit en liten favoritrestaurang för oss. Ikväll åt jag: kycklingspett med het chilisås, honungsgratinerad getost på bröd med sticklöksyoghurt och pinjenötter, barbequekryddade revben och klyftpotatis med vitlöksdip. Ett glas vin blev det också för att få njuta lite extra!

 

Ett restaurangbesök väntar oss och våra vänner ikväll. Vi har sparat oss sedan frukosten för att kunna njuta till max av maten, så det kommer verkligen inte sitta fel! Jag har kollat in deras nya meny och det blir garanterat tapas ikväll!

 

Jag kommer in i små perioder då jag läser en hel del. När jag väl gör det märker jag på mig själv att jag har mycket lättare för att slappna av. Det är svårt att riktigt sätta sig in i en bok om man är stressad, orden sätter sig liksom inte och man har svårt att förstå handlingen. Nu är jag nog inne i en period, men har läst de flesta böcker jag har hemma. Just nu läser jag Barnflickan av Hanna Von Corswant. Den är helt okej faktiskt, jag hoppas att den kommer igång snart!

 

 Jag behöver en spännande bok som förtrollar mig annars tappar jag snabbt intresset. En bok som är svår att lägga ifrån sig. Har ni några förslag?

 

 

Jag blir helt galen. Mina vänner som alltid tycker jag gör så bra mat... You got me. Det finns såklart nackdelar med att alltid prova nya recept, men idag blev det verkligen ett stort misstag. Och jag som är van vid att lyckas med min matlagning blev jättearg när receptet visade sig inte alls fungera idag! Jag skakade stekpannan en gång och de gick sönder direkt. Dumma recept! Jag fick älgfärs i veckan av mina föräldrar, till ingen nytta nu då. Och jag som inte har något tålamod alls gav upp direkt när jag såg att det inte fungerade. Älgfärs har lätt för att bli torrt och blandas därför ofta med blandfärs för att bli saftigare. Grädde och krossade havregryn i färsen skulle därför tydligen göra susen.

 

Jag har istället skickat ner gubben till pizzerian och tagit mig ett glas vin. För att sörja liksom.

 

 

 

 

Att vara förlovad är något annat än att inte vara det, det kan nog de flesta nyförlovade intyga. Det är ett bevis på kärlek, en kärlek som jag inte anser handlar om några månader när man knappt känner varandra. Utan en lång kärlek som växt fram och bara blir starkare ju längre tiden går. Och livet har bara börjat. Vi har så mycket att se fram emot och uppleva tillsammans i livet, vi är inte ens halvvägs, bara en liten bit. Många milstolpar finns kvar, så mycket tid, så mycket planering. Jag ser fram emot framtiden, men njuter av att leva här och nu. Det handlar om att lära sig älska den tiden i livet där man är nu. Nya utmaningar kommer med tiden och tills den tiden kommer.. Då ska jag njuta.

 

Imorgon är det sista dagen på praktiken. Väldigt ledsamt tycker jag. Jag står barnen nära och har haft praktik där sedan de äldsta barnen var två år. Idag fick jag en tack-gåva i vanlig ordning, de är så mysiga! Hade jag fått välja ett ställe jag skulle vilja jobba på i närheten så är det absolut där. Det kommer bli lika jobbigt imorgon som alla de gånger jag fått lämna för att sätta mig vid skolbänken igen. Jag hoppas verkligen att jag får komma tillbaka dit på min sexveckors vfu-period i vår!

 

 

Jag har hittat en butik i stan som jag verkligen älskar. Har redan handlat för hundratals kronor och det kommer bli fler! Så mycker fina saker har dem. På många ställen där de inte massproducerar inredning så blir det såklart en del dyrare än på andra ställen, men det tycker jag att det är värt! Spegeln hänger nu så fin ovanför soffan i vardagsrummet. I like it!

 

Jag blir så rädd. Och arg. Varför gör regissörer filmer med dåligt eller förutsett slut? Vi tittade idag på Chernobyl Diaries som är en skräck från 2012. Jag är väldigt fashinerad i platser som just Tjernobyl, Auschwitz osv. Samtidigt som jag är lite skraj så är jag oerhört intresserad och skulle verkligen vilka åka på turistresa till båda platserna. Eller ville kanske jag ska säga. Chernobyl Diaries gjorde mig intresserad till en början, samtidigt som jag var livrädd. Jag menar, man vet ju vad som är sant från allra första början. Filmen var helt okej, men vilket slut! Gaaah jag blir så frustrerad.. Tänk om man bara kunde hoppa in i filmen och bara... ändra om lite? Det är väl inte så mycket begärt..?

 

 

 

 

Sex turister på resa i Ryssland bestämmer sig för att göra någonting utanför ramarna. De bokar därför en "extrem" guide som tar med dem till staden Pripyat där arbetarna på Tjernobyl bodde, men som varit övergiven sedan katastrofen 1986. Efter en kort rundtur blir de strandade när deras bil vägrar starta och när mörkret kommer upptäcker de att staden inte på något sätt är övergiven.

Igår kom det middagsbesök på kvällen, alltid trevligt. Dessutom slapp jag sitta själv hemma under hela kvällen när sambon var borta. Somna fick jag dock göra själv, det är inte ett dugg roligt. Jag har bara blivit mer och mer mörkrädd och är inte alls van vid att somna ensam längre. Speciellt inte helt ensam i lägenheten. Men det är nog nyttigt, plus att jag slipper ha svårt för att sova pga en snarkmaskin. Hatar förkyldningar.

 

 

 

 

 

Efter praktiken får man ett större behov av lugn än när man går i skolan. Jag tror det är övergången som är jobbig. Efter ett par veckor har man vant sig och det blir istället jobbigare att vara tillbaka i skolan. Idag har jag dock hunnit med båda två. Träffade Ann-Sofie i skolan efter jag slutat och fixade med mitt didaktiska material som inte visade sig vara varken snabbt eller enkelt. Men det gick bra ändå, jag har en del kvar att göra ikväll innan det är dags att använda det imorgon tillsammans med barnen. Ser fram emot det, jag hoppas barnen uppskattar det! För er som inte vet vad ett didaktiskt material är, så är det just denna gång något vi själva skapat som vi ska kunna använda med barnen för att träna matematik och svenska. Vi ska i valet utgå från barnens intressen med syftet att öka deras svenska- och matematiska förmåga.

 

 

 

 

 

Hemma hos oss så är det jag som sköter inredning och dekorationer eftersom min sambo inte alls är intresserad. Jag tycker ibland att det kan vara svårt att få in min sambos tankar eller betydelsefulla saker. Det blir lätt att jag byter inredning eller liknande som jag tycker om och glömmer bort små saker som han tycker om och som betyder någonting för honom. Därför investerade jag i en ny hylla och passade på att ställa dit hans bubblor som dekoration. Några önskningar från männen får man ta vara på ibland!

 

Vaknade imorse av att regnet knastrade lite lätt mot rutan. Ändå var jag pigg och taggad på en promenad. Så det fick det bli tillsammans med Louise! Varma kläder på och det var helt okej faktiskt. Dessutom har det nu blivit riktigt dimmigt och tråkigt så det är skönt att ha det gjort.

 

Tänkte också att jag ska börja sätta mål vad både gäller mig själv och träningen. Kan nog vara en bra idé att ha saker att sträva mot! I veckan besöker jag, Sofie och Josse actic, för att förhoppningsvis köra en provvecka där. Det kan vara skönt att framförallt i vinter inte bara träna på gym och vissa gruppträningar, utan att även kunna simma, bubbla och basta. Då blir det ju såklart att sätta mål för den träningen också när man kommit igång. Kommer nog bli bra tror jag!

 

 

Vad vore man utan sin älskade mamma? Jag har idag haft en heldag tillsammans med bästa mamman i världen. Det behöves för oss båda två. Att dela tankar med sin mamma är viktigt, hon är ju trots allt den klokaste som finns! Vi puschade varandra och avslutade med en sju kilometare också, helt underbart. Hon har ju varit duktig och gått ner massa i vikt på senare tid. Enbart pga träning. Ett tråkigt väder spelar ingen som helst roll om man har bra sällskap!

 

 

Den här förmiddagen har varit lite extra jobbig. Vi har röjt i lådor, klädkammaren och förråd. Slängt allt som har med vårt förflutna att göra. Från vår bästa vän, vår bebis. Alla gamla trasiga leksaker och bäddar och gamla matsäckar. Skurat ur "hans" lådor och skåp". Imorgon gör vi det sista och åker till tippen - och allt kommer vara borta för evigt. Igårkväll satte jag mig i klädkammaren, luktade på en av hans gamla filtar och grät en stund. Älskade du, du anar inte hur saknar du kommer vara i resten av våra liv.

 

 

 

Jag och Louise trotsade det tråkiga vädret och gav oss ut på en 8 milometare. Nu tvättar jag, 10 tvättar kommer det bli, fram till klockan 21. Kunde ju haft roligare fredagskväll men vi får försöka göra något gott utav det. Köpa god mat, tända lite ljus och mysa till en bra film. Låter inte så dåligt trots allt!

 

 

 

 

 

Ibland undrar jag hur andra gör när de handlar, speciellt om man inte har någon handlingslista med sig? Är det vanligt att åka och handla flera dagar i veckan, handla för var dag vad som behövs till maträtter, hygienartiklar osv?

 

Sedan jag flyttade hemifrån har jag en dag i varje vecka suttit ner och skrivit en handlingslista över allt jag behöver i veckan. Jag letar recept, alternativt kommer på egna och skriver maträtterna jag ska laga under veckan i min kalender. Samtidigt skriver jag handlingslista, vad jag behöver för att kunna laga mina maträtter. Sen andra basic saker som behövs såklart. Många kan tycka att det upplevs överambitiöst, men det är så skönt att bara behöva handla en gång i veckan och ha allt som behövs hemma. Då hinner man med mycket mer under veckodagarna, som träning och umgås med vänner. Det är ingen svår prioritering :)

 

 

Det har varit en lång dag idag på många sätt. En av mina bästa vänner, Jennipher, har varit här och vi har haft bekymmer tillsammans. Jag bjöd på köttgryta och vi var ute och gick en mil. Jag har varit glad, jag har vart extremt ledsen och jag har också varit fruktansvärt arg. Det förvånar mig hur många idioter det finns på den här planeten alltså. Jag är extremt rädd om mina vänner, ingenting ska få hända dem!

 

 

 

I början av 2011 fick jag se en hund på blocket.En hund som tilltalade mig väldigt mycket. Jag skickade mejl med tjejen för att veta lite mera. Men vi skulle inte ha hund. Det var lika bra för mig att glömma honom. Någon månad senare fick jag veta att han skulle avlivas. Jag drog med mig min motvilliga sambo för att hälsa på honom och vi bestämde oss för att ta hem honom, för att rädda hans liv. Kanske inte ha kvar honom för evigt, men i alla fall göra en god gärning, arbeta upp hunden och ge honom ett bättre hem framöver än det hem han bodde i då. Hunden var undernärd, ovaccinerad, okastrerad, knappt fått sina klor klippta. Han var oerhört stressad, hade stressmjäll och hade fått så dåligt foder att hans tarm var förstörd inifrån. Han sökte aldrig ögonkontakt, han var hysterisk både inne och ute. Han bet sönder allt utom möbler när vi var hemifrån, allt från skor till väskor och innehållet i väskorna. Vi började känna redan direkt att han var nog ett hopplöst fall.

 

Vi började hårdträna direkt. Vaccinera, kastrera, klippa klor, bada. Vi köpte riktigt bra foder för att läka hans tarm och började gå långa promenader för att bygga muskler. Vi tränade ute som inne, ögonkontakt, ögonkontakt. Vi motiverade enbart med beröm. Med kärlek. Vi lade ner dagar (och nätter), allt för hans bästa. Efter 1½ år av träning i med- och motgångar har han blivit en både bästa vän och världens mysigaste och mest avslappnade hund. Han älskar allt, är positiv inställd till allt i livet.

 

Under denna tidens gång fick han en skada, hans skelett hade troligen inte växt ihop ordentligt och det visade sig efter ett tag genom hälta vid överansträngning. Mina milpromenader några gånger i veckan fungerade inte för honom längre. Han fick mer och mer börja vara ensam hemma, han kunde ju inte ens följa med på promenader längre. Min sambo snittar 13-timmars pass på jobbet och det mesta ansvaret låg hos mig. Mina redan långa och stressga dagar i skolan visae sig bli ännu stressigare än jag kunnat ana, då jag knappt hann hem på lunchen längre. Jag hade under en längre tid byggt upp en enorm stress inom mig för att kunna räcka till. Så mycket stress så att jag fick symtom för att gå in i väggen. Men jag skulle väl ändå få leva ett socialt liv och göra annat än att vara hemma direkt när jag kom hem från skolan. Eller? Jag fick dåligt samvete så fort jag lämnade honom, han var ledsen. Han hämtade mina skor och lade i sin bädd för att på så sätt få min närhet. Usch, nu gråter jag. Det var ett oerhört tugnt beslut att behöva förstå, att det var dags för vår bästa vän att byta hem. Något jag varit inställd på från början, men ändå förträngt under en lång tid.

 

Vi försökte under en lång tid hitta det perfekta hemmet till honom och har lagt ner våra själar i det. Efter några veckor fick jag försöka sänka mina krav, förstå att ingen kommer att vara precis som vi vill, göra det vi vill. Utan istället förstå att personen i fråga kommer att få ta över vår älskade bebis, vår bästa vän och såklart kommer göra allt för att han ska fortsätta utvecklas och må bra.

 

Igår kom beskedet. Igår kom alla tårar, all smärta. Igår lämnade han oss. Allt som finns kvar är hans söndertuggade leksaker, pälsen som släppt från hans hårrem. Döda ting. Igår kom han till en ny familj, med en hundkompis. En person som har kompetens när det gäller hundar och som ska fortsätta att arbeta honom till en ännu bättre hund. Jag försöker få mig själv att inse att han verkligen har kommit till ett par som kommer att älska honom lika mycket som vi gör.

 

Jag är glad att vi tog hand om honom, att han skulle slippa avlivas eller komma till fel hem. Jag är glad att vi gett honom en ny chans i livet, att vi trott på honom och gett honom tid till att visa sitt rätta jag. Jag skulle aldrig för en sekund ångra att jag tvingade min sambo att ta hem en helvild hund utan någon respekt eller några gränser. Jag kommer aldrig ångra all kärlek, alla pengar vi lagt ner på honom för att få honom att må bra. Jag skulle heller aldrig ångra att vi gav honom ett nytt hem, eller jo. Kanske under tiden vi sörjer. Jag menar, vem kan möjligen älska honom mer än oss? Det finns bara ett svar på det, ingen. Jag har gett den hunden ett värdigt liv, jag har gett honom all min kärlek. Jag har anpassat mitt liv, gjort allt jag kunnat för att få honom att bli den hund han är idag. Nu är det dags för någon annan att ta över.

 

 

Efter massa flygande och flängande idag fick vi äntligen sätta oss i soffan och ta det lite lugnt. Vi köpte med oss kinamat och åt lite annat gott till. Underbart att få sluta veckan och helgen med mys tillsammans med min älskade!

 

Vilken underbart skön dag igår, inget stress utan bara lugnt och skönt. Startade dagen med en 7 kilometare med Jonna, i spöregn dessutom. Och kvällen avslutades hos underbara Anah som fyller 26 år idag! Hade några timmar med mysiga tjejer hemma hos henne innan vi drog ut. Som tur är, är jag inte vidare bakis idag. Dagen ska inte spenderas i sängen direkt, så bara att försöka vara så pigg som möjligt!

 

Det är fredag. Efter en lång dag både i skolan och i stan tillsammans med fin vän är det äntligen dags att krypa ner i soffan. Kanske "råkar" jag slumra till en stund. Det hade verkligen inte varit fel! Idag blev det tapas till middag också, gott med lite plockmat!

 

En dag i ledighetens tecken. Tänkte säga att jag knappt vet när det hände sist. Skolan är så krävande just nu, på många sätt. (jag vet att vissa av er skulle tycka det var jätteintressant att prata om skolan, med tanke på att många småbarnsföräldrar läser och skulle ha mycket nytta av det jag lär mig på min utbildning. Men jag har ändå valt att inte prata om skolan i bloggen, flertalet av mina läsare är nog inte vidare intresserade av det).

 

I vilket fall, så har dagen spenderats både i Ulricehamn och i Borås tillsammans med Ida och världens bästa William. Tycker om dem så mycket! Nu kan jag somna gott ikväll. Men först, en promenad!

 

Jag har haft denna damen på besök nu i eftermiddag. Vi har bytt presenter och fikat. Hennes mamma var också här på besök, men det är väl inte lika viktigt som när barnen kommer? Jag skulle egentligen varit barnvakt, men blev inte så utan de kom hit istället. Mysiga flickor!

 

Myskväll med min fina sambo ikväll. Kex, goda ostar och vindruvor. Min favorit är getosten i färskostformat, skulle kunna äta hur mycket som helst! Tidig läggdags ikväll med tror jag, gosa sig ner i sängen och få många timmars sömn låter inte fel alls! Skolan är ganska hektisk för tillfället, så sömn är ingenting man tackar nej till just nu. Det gäller att planera sina dagar till fullo.

 

 

 

Det är ju helt underbart när man ställer sig framför spisen tillsammans med ett glas vin och inser just när man behöver det, att det inte finns tillräckligt med curry hemma. Men då får man improvicera och det brukar alltid sluta med ett bra resultat ändå som tur är!

 

Usch, mitt huvud sprängs i småbitar snart. Eller, det känns så i varje fall. Kom hem med världens sprängande huvudvärk och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.. Har tagit en tablett och ska leta recept till kommande vecka, sedan blir det sängen. I värsta fall tvärtom. Blir så trött att det hela tiden blir avbrott i träningen.. Men får hoppas på att jag känner mig bättre imorgon!

 

 

Väl hemma firas det med alkoholfri bubbel, mango och levande ljus. Jag skakade i flera timmar efter matchen och efter att allt släppt fick jag huvudvärk. Men vad gör det? Idag är mitt hjärta glatt, på många sätt.

 

 

IF Elfsborg. En vinst idag betyder att vi vinner serien. Vi vinner SM-GULD. Lennart Johanssons pokal står redan på Borås Arena och väntar på att Anders Svensson med ett jubel ska lyfta den mot skyn tillsammans med sitt lag. Tillsammans med vårt lag. TILLSAMMANS är ett viktigt ord i svensk fotboll, eller snarare ett otroligt viktigt ord som symboliserar IF Elfsborg. TILLSAMMANS kommer vi att ta ett SM-GULD ikväll.

AIK tänker inte förlora sin sista match på Råsunda någonsin och ge bort vinsten till Malmö. Vi måste hålla på AIK, hålla tummarna att de vinner sin sista match på sin arena för att guldet ska komma till Borås.

 

Inatt har jag sovit svinigt dåligt, varit uppe flera gånger och varit sjukligt nervös. Om en halvtimme kommer pappa och hämtar mig och vi ska i varnlig ordning se till att alla publikvärdar och andra vakter är på plats. Sedan är det bara några timmar kvar. Lova att ni håller tummarna i två timmar från 15-17 för vårt IF Elfsborg?

 

 

Äntligen är vårt vardagsrumsbord färdigmålat! Fyra omgångar krävdes det. Nu kan vi kanske börja sätta upp saker på väggarna efter omtapetseringen också (som ni ser på första bilden), när jag bestämt mig exakt hur jag vill ha det bara. Men helt färdigt kommer det väl inte vara på ett tag, småsaker finns det alltid att pyssla med!

 

Det bästa med helgen är att kunna vakna upp i lugn och ro tillsammans med mannen och kunna sitta ner och äta sin frukost utan att behöva stressa. Imorse tog vi oss in till stan och åt mysfrukost på Café Viskan. Varm baguette med kyckling och curry och té med smak av rabarber och grädde. Mums!

 

Dagen har varit upptagen sedan jag vaknade imorse, älskar sådana dagar! Livet är inte svårt när man har fina vänner omkring sig. Livet är inte jobbigt när man är glad och lycklig. Livet är inte bara okej, livet är riktigt jävla bra!

 

Äntligen är städningen klar och jag har fått sätta ner rumpan i soffan. Dammsugningen får sambon ta medan jag åker iväg och kollar fotbollen, det är inte mer än rätt :)

 

Jag fick en undrande fråga om varför jag klipper mina blommor och det är mestadels för att jag har blommor i vardagsrumsfönstren som växer väldigt mycket, och hänger nedanför fönsterbrädan om jag inte ansar. Dessutom är mina krukor fina och väldigt dyra, så därför vill jag såklart att dem ska synas. Dem är över 40 cm höga vilket inte syns så tydligt om blommorna hänger ner över.

 

[x] Åka iväg och måla möbel

[x] Ta tag i det där diskberget

[x] Putsa bort ägg på fönstret i köket

[x] Damma hela lägenheten

[ ] Dammsuga hela lägenheten

[x] Byta sängkläderna

[x] Städa toaletten

[x] Vattna och klippa till alla blommor inomhus

[x] Ta hand om mina färska örter, klippa, hacka och frysa in.

[x] Ta in och förvara smultronen

[x] Kort promenad

 

Ska någongång under dagen hinna med mig själv och hunden också, men det ska vi nog se till att hinna med! Det är på sina "lediga" dagar som man får försöka hinna med allt samtidigt, så man kan ha det hyfsat lunt de andra dagarna. Dessutom spelar ju Elfsborg ikväll, näst sista matchen som är riktigt viktig för att nå det där SM-guldet. Något annat än en kort promenad idag hinns inte med, men jag är fortfarande (helt otroligt) öm i kroppen efter massagen, så jag får ta det lugnt en dag till.

 

Och ja, angående ägget läste ni rätt. Igår när vi satt och tittade på tv hörde vi ett högt ljud och vi förstod direkt vad som hade hänt. Min sambo sprang ut och jagade dessa tre femtonåringar genom kvarteret innan han fick tag i dem. Det hela slutade bra efter polisbesök och rädda ungdomar. Vilken man jag har! Men det räddar tyvärr inte mig från att försöka få bort det från fönstret idag. Ägg är inte direkt lätt att få bort!