BLW står för Baby Led Weaning, vilket kan översättas till barnstyrd introduktion till fast föda. BLW innebär att låta barnets intresse och nyfikenhet styra övergången från amning/ersättning till fast föda. Det handlar alltså om att låta barnet styra tillvänjningen i sin egen takt. 
I början ses maten bara som ett komplement till amning/ersättning och man erbjuder barnet mat i bitar som barnet kan hantera själva (alltså greppvänliga bitar/stavar). I början spelar det inte någon roll hur mycket barnet får i sig utan att de får utforska maten. Matintroduktionen sker när barnet är ca sex månader, är stabil nog att sitta upprätt och har en vilja att föra maten till munnen.

BLW är mycket enkelt då barnet deltar i den övriga familjens måltider och erbjuds samma mat. Matens form, konsistens och smak behövs dock anpassas i början och till en början handlar det om att barnet själv får utforska maten. Men med tiden lär sig barnet koordinationen mellan öga, hand och mun och sedan att tugga maten direkt, till skillnad från skedmaten då barnet använder en sugteknik för att få i sig maten.

Några positiva sidor är:

- barnet får en positiv introduktion till mat
- hela familjen kan äta tillsammans och barnet erbjuds samma mat
- barnet lär sig rätt teknik från början
- utvecklar tidigt ett bra pincettgrepp
- de får smaka på rena smaker och inte allt blandat
- metoden är hälsosam för barnet och leder troligtvis till hälsosammare livsstil även i framtiden

Hur använder vi metoden?

Vi började som ni vet med puréer vid 4 månaders ålder. Det eftersom Leia satt så pass tidigt, ville vara med vid matbordet och intresserade sig för maten. Sedan dess har vägen gått upp och ned. Hon har älskar puré, hatat puré. Älskat min puré, hatat min puré. Därefter valde vi att gå in på BLW-spåret, då Leia var 6 månader gammal. Vi har inte gått 100% på metoden dock, då Leia har fått puréer ibland och dessutom inte haft ersättning som grunden hela tiden då hon slutade intressera sig för det ganska tidigt. Men vi har inspirerats mycket av metoden och tycker den är riktigt smidig. Leia kan välja vad hon vill ha, i vilken ordning osv. Man märker redan nu vad hon tycker om och vad hon är mindre förtjust i. Då kan vi lägga undan det ett tag och prova igen om några veckor, då brukar det slinka ner igen. Hennes utveckling från att försöka få tag i maten och tappa allt på vägen, till att fånga små ärtor och föra till munnen är ju otrolig! Jag har startat en ny kategori om just detta under mina recept, där ni kan kombinera era måltider med de mindres.