Efter ett par dagar med dåligt väder så var det skönt att komma ut igen på promenad. Jag har börjat lyssna på en del poddar medan jag är ute och går vilket verkligen kan få mig att längta till nästa gång. Jag kan rekommendera en podd som heter "att ta ett barn" som är en P1 dokumentär i två delar. Den handlar om en man som får veta att han har en son, som pga. mammans brister har hamnat i fosterhem hos ett barnlöst ungt par. Man får sedan följa hans resa och kämpande för att få hem sin son utan att få någon hjälp från myndigheter som istället väljer att gå emot honom på olika sätt tillsammans med fosterföräldrarna.

Alla de känslor som snurrade i mitt huvud under och efter denna podd var helt otroligt. Känslor som kärlek, respekt och beundran. Men framförallt ilska, frustration, ledsamhet och hopplöshet. Alla som har egna barn sätter ju sig automatiskt in i samma situation, en situation som hade fått vilken förälder som helst att bli hopplöst galen..

 

Idag har Kikki och Loke varit hos oss, lekt och myst. De är ju verkligen i en ålder nu då de lägger märke till så mycket, är intresserade av sin omgivning och av varandra. En rolig och mysig ålder helt enkelt då de verkligen kan spendera tid tillsammans utan att krypa ifrån varandra, haha. Och vi föräldrar kan få umgås i hyfsad lugn och ro än så länge!

 

I helgen har min lillebror varit hos oss. Hjälpt till att laga mat, bakat, krattat gräsmattan, tittat på fotboll och lagt ner massa tid med vår lilla tjej. Det är alltid mysigt att ha familjemedlemar runtomkring sig och det hade jag gärna haft jämt om möjligheten funnits! Det är så mysigt att Leia kan ha någon som leker, matar och lägger ner all tid på henne några dagar. Det tycker hon om!

 

När man var liten var man ju inte riktigt lika förtjust i att ha syskon, som alltid skulle störa och vara jobbiga. Men det är nu senare i livet  som man märker och uppskattar dem. Och att Leia är första syskon- och barnbarnet är ju såklart också väldigt speciellt, det går inte att komma ifrån. Och visst älskar hon den uppmärksamheten och vänjer sig vid den snabbt!

 

Den här tjejen är i en så himla rolig ålder nu. Bland annat när hon springer i sin gåstol, det är med ett stort leende man tittar på henne! Hon får syn på något, springer dit och tjoar på vägen. Hon tittar på mig innan hon gör något hon inte får och säger ibland "aj" på väg dit. Skulle tro att hon har hört sin mamma säga "ajaj" några gånger, haha. Kommer jag på henne och säger till henne så säger hon "ah eller öh" till svar och bara ler stort. Ibland har hon även sprungit iväg i gåstolen när jag försöker få tag i henne. Hon är en riktig liten buse så fort hon får chansen och tittar gärna på mig innan för att se om jag tittar på henne. Hon har också börjat förstå när vi tycker hon är tokig och hon skrattar alltid tillbaka när vi skrattar åt något roligt hon gjort. En riktigt busig liten tjej!

 

Vi har inte varit hemma under helgen, utan mer eller mindre bott hos mina föräldrar. Delvis för att vi brukar träffas i alla fall en gång i veckan och delvis för att Leia har blivit så otroligt mammig och behöver komma bort lite hos någon annan som hon har fullt förtroende för. Samtidigt har helgen bestått av fotbollsmatch och ett besök på Gekås. Flytthjälp har vi också hunnit vara till en av mina bröder som flyttat till eget. Jag kommer såväl ihåg den känslan när man flyttade första gången, alla förväntningar och hur roligt allting var. Det har ju aldrig varit roligare att handla mat till exempel, något som inte riktigt är lika roligt idag...

Jag tror nog att alla föräldrar både en, två och hundra gånger har varit oroliga i några sekvenser i sina barns liv. Denna gång var det vår tur att bli oroliga och jag hade en ordentlig klump i magen på väg till barnakuten. Feber i sig är inte farligt, men ett barn ska inte ha närmare 40 graders feber om allt står rätt till. En massa gnäll, hosta och otröstlighet har det också varit, dåliga nätter och hon har varit kokhet. Idag försvann feber lika snabbt som den kom och visst var det som vi trott - tredagars feber. På hennes kropp pryder nu hundratals små prickar och hon behöver ännu mer närhet. Vi är i sluttampen nu och när detta är över så är hon immun mot det, det ska bli så skönt. Jag saknar att sova hela nätter, jag saknar att ha ett socialt liv på vardagarna och framförallt saknar jag en pigg, glad och nöjd dotter. Det är jobbigt för oss alla i dessa perioder, så nu hoppas jag att alla förkylningar osv. som hon har dragit på sig lider mot sitt slut!

 

Helgen blev inte riktigt så som vi hade tänkt oss. Leia blev dålig redan igår morse och hade över 39 graders feber så fort hon vaknade. Det slutade med ett besök på barnakuten och vi kom hem efter några timmar igen. Idag är hon inte bättre och har runt 39.2 - trots Alvedon. Men hon har sina ljusa stunder när hon har fått sova en stund och fått i sig mat, sedan är det mest gnäll mellan varven. Det känns skönt att vi fick i alla fall 3 nätter med bra sömn innan det var dags för nästa släng.. Man blir ju så ledsen när man inte kan göra särskilt mycket mer än att ge sin närhet till de små när de är sjuka. Jag hade gjort vad som helst för att byta plats med henne!

 

En helt underbar dag har vi haft och vi har som vanligt dessa fina dagar spenderat mycket tid utomhus. Jag har också en hel del recept som ska upp här framöver då jag både gjort barnmat, fruktpuré, smoothie och mat till oss vuxna. Med ett glas vin har jag dansat runt i köket i några timmar idag, njutit av att det äntligen är fredag igen!

 

Underbart att vakna imorse, se hur regnet dalade ner och hela gräsmattan täckas av löv. Eller inte. Riktigt höstrusk har det varit! Tråkigt, men samtidigt riktigt mysigt att vara inomhus och gosa medan man tittar ut i det kalla utanför. Vi har varit iväg hos Linda och Amanda med de andra mammorna och barnen i föräldragruppen, ätit god mat och pratat en massa.

 

Alltså den här hösten har ju hittills varit helt perfekt och så himla fin! Promenader känns ju knappt jobbigt och luften är så frisk att andas in. Efter att vi varit på öppna förskolan idag så gick vi ut på en 8 kilometare med Jusse och hundarna som sällskap. Det kändes varken långt eller kallt, en värmande sol gör så mycket!

 

Idag har vi haft många timmar utomhus. Jag och Leia har krattat gräsmattan och Claes har grävt ur och fyllt på med nytt i vår garageuppfart så vi får nylagd asfalt i veckan. Det kommer bli så snyggt och stor skillnad från förut då den varit minst sagt sliten. Så hela familjen har varit ute och grejat, dessutom i två dagar. Leia tycker det är jättespännande att vara utomhus och titta på alla hundratals färger och inspektera löven. Det är lite svårt att sitta själv i overallen som är så stor, men gräs är ju mjukt att landa i som tur är!

 

Vår natt har varit hemsk. Leia har vaknat stup i kvarten och ville ha mat två timmar tidigare än vanligt. Trots den enorma tröttheten var vi ute på en promenad med Jusse och hundarna. På promenaden fick vi se en liten nykläckt kalv som stod på vingliga ben och blev vaktad av mamma och pappa. Helt krullig i pälsen fortfarande!

 

Leia fick inviga sin hemstickade jumpsuit som hon fick av sin gammelfarmor idag. Så himla söt och dessutom hur varm som helst. Perfekt för våra promenader om dagarna!

 

De senaste nätterna har verkligen varit en pina. Det var en tid efter förlossningen då man hade all energi som man kunde få, det var knappt jobbigt att gå upp varannan timme för att mata, pumpa och allt det där. Någonstans på vägen tar den här energin slut och man blir van vid att få sova igenom hela nätter och dessutom få en liten sovmorgon efter morgonmatningen. Det första tecknet på att Leia blir sjuk är att hon vaknar om nätterna. Flera gånger. Under tiden förkylning och hosta håller i sig har jag ibland varit uppe minst en gång i timman. Och inte räcker det att ge nappen heller utan ibland är det den extra närheten som behövs och då är det bara upp och gå en stund och sen är det bra igen. Hon har tack och lov fått gåvan att kunna somna om snabbt - precis som sin mamma. Men jag skulle ljuga om jag säger att det inte tär på kroppen att aldrig få komma ner i ordentlig djupsömn. Speciellt när man själv bir illamående och får huvudvärk och dagarna inte är lika glada och roliga som de brukar vara med en sjuk liten tjej.

 

Inatt var vi faktiskt fått sova hela natten - förutom att ge nappen en gång. Nattsömnen gör verkligen sitt och hon kommer på rätt bana igen, vilket direkt visade sig då hon har varit på bra humör hela dagen och dessutom sovit middag i 2½ timma. Det har inte hänt på flera månader! Så jag tror det behövdes tas igen lite. Hon är fortfarande förkyld och har hosta på nätterna och mamman har svullen hals, men inte mer än så. Håller alla tummarna att det vänder nu!

 

Söt grönsakspuré

 

1/4 gul lök

2 morötter

2 potatisar

1 dl frusen majs

1 ½ dl frusna ärtor

1 msk olivolja

frusen dill

 

Skala och hacka lök, morötter och potatisar. Lägg i en kastrull, täck med vatten och låt koka ca 10 minuter.

Koka ärtor och majs tillsammans i några minuter (läs anvisning).

Häll av och spara vattnet från lök, morötter och potatisar. Lägg i mixer tillsammans med ärtor och majs.

Tillsätt olja, dill och mixa alltihop. Tillsätt lite av vattnet om det behövs för att få en bra konsistens.

Som vanligt flyger våra helger iväg i rasande fart. Vi har varit på Idolkväll hos Leias mormor och morfar, på restaurangbesök med Ann-Sofie, Daniel och Nova och hunnit med både tvätt, tvätt av bil och trädgårdssysslor. Denna veckan har Leia sovit dåligt och det har såklart kommit en förkylning krypande. Nu på kvällen tog också hostan vid, så det blir en lugn fortsatt helg med vårt lilla energiknippe! 

 

I den ålder som Leia är i nu så tycker jag det är lite svårare att hitta på aktiviteter utomhus. Speciellt i denna årstid då man inte direkt har dörrar och fönster öppna eller kan gå ut barfota i gräset och bara mysa och fixa med trädgårdssysslor. Luft är verkligen livsviktigt! Inomhus är luften förorenad pga. matlagning, parfymer, teknikprylar osv., därför känns det extra viktigt för mig att Leia får sova minst en timme utomhus om dagen, helst två. Jag tror att utevistelse och att få andas frisk luft är jätteviktigt både för oss och våra små. Frisk luft, välbefinnande, mindre chans att smittas av förkylningar och annat. Utevistelse så fort de börjar gå handlar också om fysisk aktivitet, att röra på sig och att finna glädje i naturen. Jag tänker också att barnen får använda sin egen fantasi på ett annat sätt, kanske inte med lika mycket färdigt material bland annat.

 

Idag har vi varit och lekt med Ida och Linnéa efter en förmiddag som gått i rasande takt! En liten tjej här som har varit på riktigt bra humör och knappt sagt ett knyst mer än att skratta och prata idag. Älskar de dagarna då vi har roligt ihop på dagarna och kan skratta och leka tillsammans i de flesta vardagssituationer!

 

Igår var vi på kalas hos mina tvillingbröder som hunnit fylla 17 år. Fullt hus i vanlig ordning med syskon, respektive, föräldrar, mor- och farföräldrar (gammelmormor/morfar/farmor/farfar), hundar och syskonbarn såklart. Det blev en sen hemgång och det passade extra fint att Leia gav oss lite sovmorgon i morse.

 

Idag har vi varit på marknad i det fina vädret och där var vi långt ifrån ensamma! Väldigt mysigt i vilket fall, i vad jag tycker är en av de mysigaste städerna jag vet. Himla tur vi bor här då! hihi. Imorgon blir det ännu mer kalas hos faster Linda.

 

Jag och min lilla tjej har haft en riktigt bra dag tillsammans. Lite shopping, en promenad i det fina vädret, en del fix hemma och Leia har varit på riktigt bra humör. Att se sitt barn skratta och vara glatt är verkligen underbart, det smittar ju av sig mer än någonting annat! Jag förstår inte vart hon har fått sina smilgropar från, men de är döcharmiga.

 

Idag har vi haft Alexandra och Vincent på besök. Det skiljer bara 4 dagar på Leia och Vincent, eftersom Leia valde att titta ut några dagar innan. Vi var beräknade sist i vår föräldragrupp men vår lilla ville hälsa på världen tidigast istället!

 

De är ju i en sådan rolig ålder nu, då de börjar upptäcka varandra. De tittar på varandra, skrattar, sprattlar med benen och tar leksaker ifrån varandra. Härligt att redan se att de tar för sig och tycker det är roligt att ha små kompisar. Förhoppningsvis kommer de att ha mycket nytta av det i framtiden!