Det bästa med att vara hos mamma och pappa är definitvt lugnet av att vara på landet. All orörd snö, som inte blivit tilltrampad eller till slask. Vid minsta lilla kyla tänds kaminen och det stora huset blir snabbt uppvärmt. Jag kommer ihåg när jag och min äldsta lillebror var små. Mamma väckte oss varje morgon och vi lade oss framför den nytända kaminen och värmde oss på den varma parketten. Vi låg där och åt frukost, tittade in i eldlågorna och väntade på att gå till skolbussen. En kilometer i snöstorm eller bitande kyla, det var inte vad vi som barn älskade direkt. Men klagade gjorde man aldrig. Jag kom även ihåg att vi en morgon inte hade någon ström och mamma kokade risgrynsgröt till oss på kaminen. Det var fina tider!